155cm.se – min nya reseblogg!

I december 2015 borde jag firat att jag bloggat i tio år men det glömdes bort. Jag tar igen det nu med att starta en till blogg, en reseblogg!

Jag har varit obekväm med min längd hela mitt liv. Istället för att ignorera mitt biologiska faktum ska jag nu omfamna mina fantastiska 155 cm och låta dem leda mig på mina resor. Välkommen att följa mina resor på 155cm.se eller på instagram med samma namn.

Jag kommer fortsätta blogga på lindaengstrom.se men skiljer på dem så här:
1. 155cm.se är en renodlad reseblogg som ska inspirera till nya resor för mig och andra. Fokus är reslust, mitt automatiska underifrånperspektiv och medvetet resande.
2. Lindaengstrom.se kommer fortsätta med samma innehåll och upplägg med en salig blandning av vardag, party och politik, det jag tycker om och blir upprörd över och så såklart rapporterar jag hur jag har det på resor. En del inlägg från 155cm.se kommer publiceras på lindaengstrom.se

The story för 155cm.se goes like this:
Världen är stor och jag är liten. 155 centimeter för att vara exakt. Åtta centimeter från att var en dvärg, eller kortväxt om jag ska vara politiskt korrekt.

Är en stor måste en vara snäll och är en liten måste en vara stark. Och ettrig. Ha starka vader så en kan stå på tå och kunna hoppa högt. Charlotte Signahl har formulerat ett av mina favoritcitat: Du blir bra på det du tränar på.

Den här bloggen bygger på reslust och handlar om mig och mina resor med mitt mer eller mindre ofrivilliga underifrånperspektiv. Det blir stories från resor och reflektioner kring och tips på hur vi kan resa mer medvetet. Mitt mål är att bloggen ska inspirera och ingjuta mod så att fler börjar resa, fler vågar resa till nya ställen eller längre bort. Men också att fler ska resa med andra glasögon.

Resor kan förstärka fördomar om ”dom i andra länder” men det kan också öka förståelsen för hur andra har det och vilken verklighet de kommer ifrån, öka solidaritet och givmildhet samt stärka banden mellan människor i olika länder. I en värld med krig och rasism behöver vi mer kärlek och mer systerskap!

Tanken var att börja reseblogga lite smått, låta det växa dynamiskt och hitta min stil och inriktningen allt eftersom. Men så är jag dålig på att göra saker lite halvt och vill gå all in samtidigt som det är läskigt, kan jag reseblogga? Är inte det en djungel av tusen andra? Men det är viktigt att utmana sig själv och kul att testa något nytt. KBK osv. Tack Annika på resfredag för inspiration och stöd, du är en förebild!IMG_3621
Solnedgång och jag är happyhappy. Det här blir kul!

Annonser

Vinterbilder från julaftonsprommisen

Vår julafton innehåller oftast en ordentlig promenad på förmiddagen. I år har bra julväder inte känts som en självklarhet, inte ens hemhemma, men på självaste julafton bjöds det på minus tio och sol. Har köpt ny telefon och passade på att testa vad kameran går för inför resan.2015-12-24 11.02.21Morningview2015-12-24 11.32.09
Familjen Engström extended version, klarade för ovanlighetens skull av att stå still och se respektabel ut på första försöket. Till och med pappa och hunden får godkänt.2015-12-24 11.41.50
Gick till Kvarnbäcken och kollade nyfiken in vad som händer när rinnande vatten och minusgrader får samexistera. 2015-12-24 12.00.22
Solen går knappt över trädtopparna men hittade en solfläck de familjen fick posera igen2015-12-24 12.11.11
Towe körde lågskor och lillstrumpan och lånade Mezzi som fotpall2015-12-24 12.14.00
Jag testade att ta en närbild och …2015-12-24 12.18.40…leka med perspektiv. 

Köpenhamn!

En bonus denna höst var två dagar i Köpenhamn, denna skandinaviska huvudstad jag aldrig besökt i vuxen ålder. Jag och Erik fick chansen att öva på att resa tillsammans, något vi ju gjort förvånansvärt lite för att om drygt två månader göra det 100 dagar på raken. Hur lång tid kommer det ta innan vi blir less på varandra och hur kommer vi hantera det? Den som läser denna blogg får kanske veta och efter två dagar var vi i alla fall inte ens i närheten.

Anyway, Köpenhamn. Duggregn och kyligt. Hamnade på ett foodcourt med karaktär och mös framför en eld. Vandrade igenom Christiania och skillnaden från övriga Köpenhamn var påtaglig. Kände mig inte rädd, verkade vara rätt mycket harmlöst folk där, men bara vetskapen om att typ alla är höga på cannabis är ju obehaglig. Deras regler för området kommuniceras tydligt: Inget våld, inga vapen och inga tunga droger (oklart vad de menar med tunga, själv skiljer jag ju inte på narkotika på det sättet) även om jag har oerhört svårt att tro att ett område med så liberal inställning till cannabis inte skulle använda även annan narkotika. I så fall skulle de tillhöra något ytterst sällsynt som i princip inte förekommer i åtminstone västvärlden.

Dag två fick jag ett ryck och sprang en sväng runt kastellet och resten av dagen vandrade vi omkring och pratade om förväntningar på vår långresa om hur vi upplevt våra första åtta månader tillsammans. Åt en fantastisk pumpasoppa på ett designhotell och drack varmt på ett välrenommerat café.

Köpenhamn var nice men jag vet inte om jag hann få så mycket känsla för stadens mentalitet. Får åka dit fler gånger helt enkelt. Och ja, resa ihop gick prima. Jag har två saker jag behöver öva på. Ta ansvar för min egen sockernivå och ha mer åsikter om vad jag vill göra och inte bara nöja mig med de alternativ som kommer upp.  bild 2
En av många streetartmålningar i Christiania. bild 1 Såklart spanade vi in den lille frunbild 3Erik, är mycket nöjd med rätta. Brasa och en massa personer med passion för mat samlade under ett och samma tak. 

Berlin!

Berlin, den huvudstad tillsammans med Köpenhamn som det är mest underligt att jag aldrig tidigare varit i. Fick chansen att stanna kvar några dagar extra efter att stören tävlat i Digital Communication awards och förenade alltså nytta med nöje.

Berlin var en skön stad. Historien ständigt närvarande, på ett sätt väldigt modern och samtidigt väldigt alternativ. Vi besökte  alla de obligatoriska platserna och gick en guidad alternativ tour om graffiti och street art – så bra grej, rekommenderas verkligen! Vi kan inte säga att vi njöt av nån fräsch eller spännande mat utan ägnade snarare tid åt att gå gå gå. Jag gjorde min obligatoriska city run och hamnade mitt i Berlin Marathon och solen sken fantastiskt på oss hela helgen. 2015-09-26 11.22.26Jag framför Brandenburg Tor2015-09-26 22.19.37
Mina kollegor Johnny och Samuel2015-09-26 11.37.47
Förintelsemonumentet med tre gömda vänner. Det här tycker jag var riktigt häftigt. En upplevelse som på ett maffigt sätt exemplifierade konsekvenserna från andra världskriget. 2015-09-26 11.43.39
Lagom långa ben för att få plats i Förintelsemonumentet2015-09-26 10.58.32
Jag och Irma har det himla gött!
2015-09-27 16.00.33
Samuel och jag spanar in East side gallery. Graffiti och street art är så vackert och det knyter ihop dåtiden med nutiden på ett fint sätt.2015-09-27 16.12.36
En av alla målningar som folk lagt ned hela sin själ i

Rätt person på fel plats

Jag kan bli så fruktansvärt provocerad och förbannad när det uppdagas att det finns smarta och skickliga personer på fel plats. Personer som uppenbarligen gör ett bra jobb och därmed påverkar människor. På fel sätt.

Nu senast har SD beslutat att anmäla sin kampanj i Östermalmstorgs tunnelbanor till 100-Wattaren, en tävling som belönar effektiv reklam. De får på sätt uppmärksamhet för sitt budskap igen. Blir de inte vidare nominerade av juryn kommer de se till att de får spridning genom att dra på sig offerkoftan. Och ännu en gång hamnar de i rampljuset.

Ett annat exempel är beer beauty där Carlsberg helt genialiskt lyckas förflytta öl till något mysigt, nyttigt och gott för individen. Behöver jag säga att jag inte är orolig för att folk ska bli beroende av ölshampo. Jag är upprörd över att de lyckas avproblemtisera deras produkt som dagligen dödar människor.

Men så finns de gånger då fel person är på rätt plats. Volkswagnen är ett av de senaste exemplen. Bra grej att göra bilar mer miljövänliga, typiskt dåligt att manipulera avgastester.

Men det finns hopp. Det finns även exempel där rätt personer är på rätt plats. IOGT-NTO är ett sånt ställe och ikväll åker jag och ett gäng från min avdelning till Berlin för att tävla med Stören i digital kommunikation. Imorgon kväll vet vi hur rätt vi är.

Och ja, jag förbehåller mig rätten att definiera vad som är att påverka människor på fel sätt. Och ja, det vore fantastiskt om Carlsbergs schampo gick så bra att de la om sin produktion och bara fokuserade på att sälja beer beauty och fortsättningsvis inte producerade en enda flaska alkoöl.

Resrutt bokad (!!!)

Det här är lite svårt att ta in: Erik och min resa runt jorden är bokad. Alla flyg är köpta, pengarna har dragits från våra konton. Det är definitivt. Så ooooooerhört fantastiskt!

28 december Flyg mot Tokyo.
29 december Tokyo och Kyoto, Japan
3 januari Seoul, Sydkorea
7 januari Shanghai, Kina
11 januari Taipei, Taiwan
15 januari Hong Kong, Kina
18 januari Kuala Lumpur, Malaysia och Singapore
30 januari Sydney och bila östkusten Australien, ta dykcert
17 februari bila runt på Nya Zealand
26 februari Buenos Aires, Argentina
2 mars Santiago, Chile
5 mars La Paz, Bolivia och saltöknen
Åka lite buss, ta oss till Cuzco och vandra Inkaleden och spana in Machu Picchu
21 mars Lima, Peru
25 mars Guayaquil, Equador och besöka kakao-och kaffeodlingar. Ta oss till Quito
31 mars Cuba
6 april åka hem och landa i Sverige 7 april

Nu återstår att boka vandringen av Inkaleden och utflykt till Saltöknen. Bestämma vart vi vill ta dykcert och fundera på andra aktiviteter vi vill göra. Förlänga hemförsäkring, boka bil för roadtrip, kolla upp vaccinationer och så vidare.

Att få sitta i sängen och googla, drömma, jämföra priser med den jag är blown-away-kär i är inget annat än magiskt. Oh life, i love you.

Ridläger på Hallmyra (I love horses)

Hemkommen efter fyra dagars ridläger. Var länge sedan jag var så mycket där och då under en så lång tid, bästa tänkbara avslut på semestern.

Vi har ridit dressyr, struttat runt i skogen, testat voltige och precisionskörning, haft teoripass om naturlig hästhållning och hoven, snackat om IOGT-NTO (eftersom det var ett IOGT-NTO-läger), badat i poolen, lassat tre hölass, blivit ompysslade med helpension och snackat och skrattat. Det är ett gäng rejäla damer med god talförmåga som umgåtts vill jag lova.

Hästarna är underbara av rasen Irish cob, även kallad Tinker. Så snälla och lugna. Passar perfekt för den som är nybörjare eller vill rida hästar med tålamod. Jag har helt klart fått mersmak och funderar på om jag ska försöka få till det där med nån regelbunden ridning, stället ligger ju trots allt bara en knapp timme bort.

Hallmyra är en familjeägd gård med drygt 20 hästar som har avel, turridning, läger och ridskoleverksamhet. Dörren står alltid öppen. Det vimlar av medryttare, hundar och släktingar som hjälper till på gården. Hallmyra har hjälpt romer med olika sätt att få in pengar, hjälper personer som behöver extra stöd och är en allmänt varm och fantastisk familj. Så häftigt!2015-08-11 14.12.23
Stona på betet. Foto: Lisa2015-08-08 12.59.29
Linsey som jag red första dagen är borstad och klar2015-08-08 15.37.38 Jag testar voltige2015-08-09 17.01.14 Jag o Titti tar en selfie från hölasset. Anekdot: Elin frågade om höbalarna (alltså inte stora runda, utan mindre fyrkantiga) var tungt packade och Bernt 85 år som vi hämtade höet hos svarade. ”jo, jag skulle kunna kalla dem fruntimmerbalar men det heter ju inte fruntimmer längre o ni är ju starkare än karlar ändå så”. Härlig gubbe!2015-08-10 11.36.46Anna och Åsa kör Crannog2015-08-09 19.27.00
Jag är dödligt koncentrerad på Cranini (son till Crannog)2015-08-09 21.22.47 En utreritt red jag på Samson, en shirehäst. 185 cm vid manken. Försökte inbilla mig att storleken inte har något betydelse men fick se mig besegrad och fick ta både pall och äpple för att kunna tränsa honom.  2015-08-11 14.12.44
Susanne och Elin glad över att ha fått medalj för väl utfört läger. Foto: Ullie