Byter kontinent (dag 33)

Vi har gjort en av tre kontinenter. Vi känner oss så att säga mätta på Asien för den här gången. Jag trodde aldrig att jag skulle säga det här, men jag är faktiskt lite less på asiatisk mat. Eller rättare sagt, jag ser fram emot att äta mat från en annan världsdel. Det ska bli skönt att vara i underläge i det engelska språket och roligt med lite mer variation, inte bara storstad på storstad.

Asien har varit fantastiskt. Vi har sett otroligt mycket och med korta visiter i flera städer har vi fått en grund men bred inblick i några av världens folkrikaste länder. Länder som på många sätt har växtvärk. Ekonomiskt, befolkningsmässigt, demokratiskt och stadsplaneringsmässigt. Samtidigt känner jag av en entusiasm, för väldigt många människor går det väldigt bra. Hjulen snurrar, medelklassen växer.

Nu senast har vi varit i Singapore, en stad som skapats på 50 år. Det i sig sätter sin prägel och på väg dit stannade vi i Malacca som ligger halvvägs från Kuala Lumpur. Där var Erik rejält sjuk så nu har vi fått vår dos för den här resan. Stabilt.

Jag mår väldigt bra. Jag har roligt, jag längtar inte hem och har bästa tänkbara resesällskap. Tiden går lagom fort, vi har hunnit med så sjukt mycket och samtidigt har vi bara gjort en tredjedel. Jag vill resa mer och drömmer redan nu om fler resor 2016. Dock inte jorden runt och gärna med olika resesällskap. Vem vill haka på och vart ska vi åka?IMG_3502.JPGSer ut som att bilden är tagen med green screen, men icke. Ibland stämmer det bara med ljuset. Detta framför Marina Bay i Singapore

Annonser

Kampung Baru – byn mitt i Kuala Lumpur

Kuala Lumpur växer både på bredden och höjden men den mest eftertraktade marken förblir orörd och vårt boende råkar vara precis bredvid. Området heter Kampung Baru och skiljer sig markant till utseendet från övriga KL. Istället för skyskrapor och andra höghus består området av en- och tvåvåningshus där folk bor, en skola, massor med smårestauranger och en och annan liten business. Vi ser ingen lyxlyx men verkligen inget förfall. Det renoveras, det finns fina bilar och området är fullt av liv och rörelse. 

Landet ägs av malajer, alltså de som ursprungligen bott i Malaysia, och staten har inte rätt att ta marken ifrån dem. Staten och olika företag har försökt i 25 år men med tanke på att mark ärvs så fortsätter marken att tillhöra invånarna. Tiden verkar dock så småningom vara räknad, till slut antar jag att det blir en fråga om hur mycket pengar som erbjuds, en obekräftad källa på Wikipedia säger att den totalt ytan på en kvadratkilometer är värd 1.4 miljarder US dollar. 

För det första tycker jag det är häftigt att befolkningen än så länge står emot och faktiskt genom organisering kan vara starkare än staten. För det andra önskade jag att staten såg värdet av att området fanns kvar, men i så fall lär det behöva bli en turistattraktion av det och då tappar det ju sin charm ändå. Och för det tredje är jag oerhört tacksam att jag, utan att veta om det när vi bokade, hamnade i detta område och har fått möjlighet att vara i en del av KL som de flesta turister som åker hit antagligen inte ens hittar. 

Det är i detta område vi ätit majoriteten av vår mat för 10-25 kr/måltid och det var till en av de restaurangerna som den söta gubben vinkade in oss och bjöd oss på en fantastisk frukost vår första dag. 

Mer om detta på Wikipedia och Vagabond 

 Söt gubbe som brukade vinka in folk från vägen han ville snacka med.  Frukosten som sötgubben bjöd oss på. Vi insisterade på att betala men förlorade. Supergoda sesambollar och kallt, söt iste-latte.   Ett av många fina trähus med mäktiga twin towers i bakgrunden Här syns kontrasterna mellan City center och Kampung Baru tydligt.  Motsvarande bild på natten tagen från vårt airbnb-boende.

 

Kuala Lumpur – staden med skön stämning (dag 22-24)

När vi kom till Kuala Lumpur hade vi längtat efter värmen. Där är det mellan 29 och 32 grader varmt året om, så skönt men också så svettigt. Det har runnit längs min rygg 14 timmar per dygn.

Vi hittade ett riktigt kap till boende via Airbnb. Superfräsch lägenhet med utsikt över staden, tillgång till pool samt det mest bevarade området av traditionell malaysisk mat precis vid knuten. Mer om detta i ett annat blogginlägg.

Vi ägnade första dagen åt att vandra omkring och förstå staden. Som så många andra asiatiska städer byggs det lite överallt. Nya höga byggnader och vägarbeten är vardag i en stad som ständigt växer. Kuala Lumpur eller KL som det oftare refereras till har inte i närheten av så många skyskrapor som de andra städerna vi besökt. Deras mest kända landmärke, Petronas Twin Towers, står ut tydligt och syns från nästan alla stadens delar. Vi gjorde de obligatoriska turiststråken, åkte till Bukit Bintang och köpte mat längs Jalan Alor, vandrade igenom marknaden med glastak som utgår från Jalan Petaling. Det finns mat med i inspiration från hela Asien och vi käkade för 15-30 kr/person inklusive en fräsch nypressad juice varje mål vi åt. Vi gick vidare till Merdeka Square där Malaysia hissade sin flagga 1957 då de blev självständighet från Storbritannien. Där finns även en gräsplätt stor som en fotbollsplan men mitt på dagen är det nästan folktomt, det är ingen som vill vara i gassande solsken.

Dag två spenderade vi vid poolen efter att vi tagit en springtur. Det var varmt och en bedrift att klara de sex kilometrarna. På kvällen gick vi till baren Helipad som några timmar på kvällen öppnar sin uteservering som ligger på en helikopterplatta utan staket. Vi spanade ut över staden och såg solen försvinna ner bland molnen. Av vår tid i Malaysia konstaterar vi att det för det mesta är soligt på dagarna men mulnar på under kvällstid så några magiska solnedgångar har vi inte sett än. Vi gick till Tvillingtornen som är ståtliga och upplevs bäst på kvällen vid den stora fontänen där människor samlas för att se en show av ljus och vattenstrålar. Vi avslutade på jazzbaren No black Tie som hade besök av det enda kvinnliga jazzbandet i Malaysia, väldigt fin stämning och sköna mellansnack.

Sista dagen i KL innehöll långa promenader eftersom Erik var på jakt efter caféer som serverar nitrokaffe. Vi deltog i food touren Off the beaten track som Mimi på Simply Enak arrangerad. Hon tog oss till gömda marknader i Chow Kit vi själva aldrig hade hittat. I Malaysia äts det dygnet runt, maten kräver ofta lång förberedelsetid och det är billigt att äta ute så att få tag på ett matställe är lätt och många från Malaysia äter vanligtvis ute. Maten är känd för att bygga på att smaker blandas och med tydliga instruktioner om no chili så blir det lagom starkt för oss som är rätt veka.

Som jag förstått det så är Malaysias historia relativt fri från krig och oroligheter. Självklart har landet präglats av att de bara varit självständiga i cirka 60 år men jag tycker att stämningen liknar den jag upplevt i Tanzanias Dar es Salaam. Det är en blandning av människor som lever sida vid sida och kultur, traditioner och religion blandas och får finnas med ömsesidig respekt. Det är alltså inte bara smaker som blandas utan det mesta vilket jag verkligen tycker märks under de få dagar vi är där. Jag gillar KL, kanske inte så att jag bums vill åka tillbaka men jag kan helt klart rekommendera att åka dit och jag åker gärna dit igen för att se hur det går för området med den bästa traditionella malaysiska maten som är hotad av staten.

IMG_2915Kuala Lumpur betyder ungefär där ”det grumliga vattnet möts” och syftar på denna plats där Sungai Gombak och Sungai Kelang flyter ihop. Det renoverades omkring den så tyvärr kunde vi inte komma närmare. IMG_2912En av många marknader i området Bukit Bintang. Jag tycker det är fascinerade hur olika marknader kan se ut inom och mellan länder. Genomgående verkar vara olika bodar, bord, stånd men vad som säljs, hur kaos/organiserat det är samt stämningen skiljer sig markant. IMG_2903Vi passerade KL Tower, ett annat högt torn i staden. Här bakom övergivna byggnader som håller på att förfalla från 1930. Fin kontrast på något sätt. IMG_2930Självständighetsflaggan och del av den stora gräsytan. Utmärkande för Kuala Lumpur är också deras flagga som finns nästan överallt. Det är sorgligt att vi i Sverige inte kan vara lika stolta över vår egen flagga, vi bor ju i ett fantastiskt land. Kanske dags att claima tillbaka den?!IMG_2892 I februari är det dags för det kinesiska nyåret och det märks tydligt och firas i hela landet. Det är public holiday för alla och pynt överallt. Detta i ett av de stora köpcentren i närheten av twin towers. IMG_2898Vad som heller inte går att undgå är att det är apans år 2016. Det är apor överallt i hela Asien. Apans år som enligt Sanna Lundells vinterprat ska kännetecknas av upptäckarlust, nyfikenhet, intelligens, tjuvaktigheter och humor. Känns klockrent för oss! IMG_3028Uppe på Helipad och steker loss med varsin drink.IMG_3047Det kvällar. Nice stämning, många som tar selfies, fula plastsolar och massor med barpersonal som försöker se coola ut men tyvärr inte lyckas. inget staket. I Sverige hade detta aldrig kunnat finnas och verkligen inte med alkoholserveringstillstånd. Det är säkert bra men jag gillar att Malaysia inte är överbeskyddande utan det förväntas lite ansvar från varje individ att inte göra dumheter.  IMG_3097 Twin towers by night med ljusshowen i fontänen framför. De som känner mig sen jag var liten vet att jag ääääälskar färgövergångar så för mig var detta en fröjd!IMG_3110 Jazzklubben No black tie, väldigt fin stämning! IMG_3142Under food touren. Tänk att mat kan vara så gott och så vackert! När vi gick igenom fisk- och köttmarknaden var jag äcklad och väldigt nära att bli vegetarian. Vidrigt att så många djur ska dö för min skull. IMG_3130 Denna kvinna var charmig från topp till tå!

 

Byta bransch?

Här på andra sidan jorden snurrar tankarna för fullt. När frågor om sexualbrott, kvinnors begränsade frihet eller jämställdhet over all är på tapeten känner jag ofta att jag inte gör tillräckligt i den feministiska kampen. Som att jämställdhet är viktigt och på riktig och alkohol, som jag ju ägnar mitt liv åt, bara är en liten sidofråga som inte är tillräckligt relevanta. Detta kommer upp titt som tätt, nu senast med anledning av de efterföljande diskussionerna om gruppen män kopplat till händelserna under We are Stockholm. Jag känner mig för lite insatt, läser kloka inlägg och håller med men kan inte formulera argumenten eller resonemangen själv så jag låter ofta bli att tycka överhuvudtaget. Detta trots att jag läst genusvetenskap i tre terminer. 

Vid dessa tillfällen känns det som jag borde byta bransch. Dissa alkoholpolitiken och lägga all min energi på jämställdhetsfrågorna. Men så tänker jag ett varv till och inser att det bästa jag kan ge jämställdheten i Sverige är ett alkoholperspektiv i debatten. Att brinna för en så osexig och obekväm fråga som alkohol, som dessutom är en fråga som väldigt få vill prata om (förutom de som vill släppa allt fritt) är frustrerande. Samtidigt vet jag att alkoholen är inblandad i en klar majoritet av alla våldsbrott och jag skulle gissa att siffran är motsvarande när det kommer till sexualbrott. Det är med alkohol i kroppen som män tappar sin vardagliga gräns om hur de borde bete sig mot kvinnor och en minskad totalkonsumtion skulle minska antalet brott och en minskad totalkonsumtion uppnås genom höjda skatter, ett starkt detaljhandelsmonopol och begränsad alkoholreklam. Det är precis som med jämställdhetsfrågorna, vi vet vad som behöver göras men det görs inte. 

Så jag får peppa mig själv att jag visst bidrar till jämställdhet på ett strukturellt plan genom mitt alkoholpolitiska engagemang och se till att alkoholperspektivet lyfts i fler debatter som handlar om jämställdhet. Men egentligen är jag nog bara avundsjuk på alla coola som tar plats i jämställdhetsfrågorna. Jag vill också så den slutgiltiga frågan blir väl vad som krävs för att det ska bli så?

Meeting with locals

Erik känner folk från lite här och där och vid två tillfällen har vi lyckats sammanstråla. Första gången i Seoul träffade vi Hoon och i Hongkong hängde vi med Ralph och Janice. Ingen av gångerna har vi haft en aning vad de kommande timmarna ska innebära och båda gångerna har det blivit succé. Vi har fått svar på ett gäng frågor som hade varit väldigt svåra, om ens möjliga, att googla sig till. Tack för gästfriheten!

Mat
Vi har fått äta specialiteter från landet eftersom allt på menyn kan översätts, förklaras och samtalas om. Vi fick veta att katterna som sitter och vinkar vid varje restaurang och affär ska inbringa pengar och att dim sums är så mycket mer än de små degknytena som alla ser likadana ut. De berättade om olika sorters ris och det är klart att i länder där ris finns med i nästan alla maträtter på ett eller annat sätt har fler sorter än bara risottoris, grötris, vildris och långkornigt ris. Barn får lära sig äta med pinnar genom att sätta ihop pinnarna i ena änden med en elastisk gummifigur, kanske något att ta köpa med sig till Sverige.

Familj
De berättade att i Hongkong umgås vänner utanför hemmet, det finns inte utrymme att bjuda hem folk kring en måltid så som vi ofta gör i Sverige. Unga bor hemma i princip tills de gifter sig och ibland även längre, den ekonomiska situationen avgör vilket ibland kan leda till konflikter med mother in law…

Trafik
Det är straffbart att gå mot rött och bilarna har företräde vid övergångsställe, om en blir förbisläppt beror det på om föraren är snäll. På spårvagnen i Hongkong kliver en på bak och går av fram och det är även då en betalar 2 kr och 30 öre oavsett hur långt eller kort en åkt. Smart sätt, men skulle det funka i Sverige? Tunnelbanesystemen i flera av de asiatiska städerna som vi varit kräver att du checkar in ditt t-banekort både när du går in genom spärrarna och när du går av. I Tokyo var exit-spärrarna alltid öppna och om du passerar med kort som inte har tillräckligt med pengar eller inte registrerar ditt kort så åker spärrarna igen, väldigt effektivt. Men så reser det ju ett gäng miljoner människor som använder systemet varje dag också så det kräver ju viss smidighet.

Arbete
Av taxichauffören i Kuala Lumpur fick vi veta att han jobbar tolv timmar om dagen, 360 dagar om året. Hans fem lediga dagar är kring det kinesiska nyåret. För de flesta gäller dock åtta timmars arbetsdag. I Hongkong har de sju eller 14 dagars semester beroende på hur bra arbetsgivare är.

Hembiträden
På söndagen i Hongkong såg vi hur kvinnor i mindre grupper om tre till tio flockades runt om i staden, under broar, på trottoaren och på torg. De la ut en filt eller en kartong och satt där och umgicks. Först såg det ut som de manifesterade något men vi fick då förklarat för oss att det där främst är utländska hembiträden från Indonesien och Thailand som har sin lediga dag och ses för att umgås.

Det är många gånger jag försökt hitta mina egna logiska förklaringar på saker jag inte förstår och det är ju sällan det blir helt rätt. När vi pratat på tu man hand så har det gett mig massor med ny kunskap och intressanta perspektiv. Frågan är ju varför jag inte tar chansen och umgås med fler med utomsvenska erfarenheter på hemmaplan?

IMG_3113 Hoon visar hur maten ska blandas. Ja, det blev faktiskt mycket godare då.

 

 

Hongkong med dimma, spårvagnar och groda

Ett av våra kortaste stopp är Hongkong, 2,5 dygn men det känns ändå som vi hunnit få lite grepp om staden. Idag fick vi feeling och åkte spårvagn i flera timmar, till ändhållplatsen och tillbaka. Finns så oerhört mycket att titta på. Det har mestadels varit dimmigt så tyvärr har vi inte kunnat njuta fullt ut av skylinen, alla höga byggnader och hamnen. Trots halvdåligt väder tog vi the peak tram upp till Victoria peak och fick en lite bättre överblick över Hongkong Island.

Hongkong går ju under devisen ”ett land, två system” och är på ett sätt en del av Kina men är samtidigt självständiga i vissa avseenden, här finns till exempel Facebook. I Hongkong finns det både politiker och invånare som är kritiska till Big China som ibland styr och ställer som de vill, bland befolkningen här omnämns Kina bara som mainland. Det och mycket annat fick vi veta under en middag med några av Eriks vänner. Då blev vi även bjudna på typisk Hongkong gottis och så vågade vi oss på att prova att äta groda. Smakade som kyckling fast mindre kött och mer ben.

En sak att fascineras över är hamnen. Vi passerade den sent på kvällen och det går inte att riktigt förstå hur stor den är om en inte ser den. Den som styr upp logistiken och vet vad som är i varje container och med vilket skepp den ska vidare borde få en guldmedalj till frukost varje dag.

I morse sprang jag en kort tur och lyckade även denna gång joina in några meter längs Hongkong Marathon, var samma i Berlin i september, kanske ska bli min nya grej 🙂 Skönt att vara helt på benen!

Detta resmåls lyx blev en drink på våning 49 på Cafe grey deluxe. Fantastisk utsikt och mycket god apple-ginger drink. Vi har gjort dag 20, tiden går fort men samtidigt har vi hunnit med sjukt mycket och har genomfört en femtedel av resan. Imorgon åker vi till Kuala Lumpur och ser fram emot att ha på oss lite mindre kläder om dagarna och kanske svettas lite mer på köpet.

IMG_2789 Janice och Ralf ger oss möjligheten att testa lokal home made drycker och den där grodgrytan. Tack för det!IMG_2798 Söta spårvagnar. Ska vi tro att det är britterna som influerat eller är det helt enkelt i linje som med allt annat i Hongkong: Vi tänker på höjden?IMG_2802 Hongkong park. Visste inte att jag var så intresserad av att vandra omkring i parker, den här var fin.IMG_2808 Uppe på Victoria Peak och det blåste! Längst bak ser man across the bay, alltså den huvudsakliga delen av Hongkong, den som sitter ihop med själva fastlandet. IMG_2852Har aldrig kissat med så fin utsikt, okej inte kissat, men tvättat händerna. Detta på Cafe Grey deluxe som var något form av lyxställe, men vi passera in med gympadojjor och försökte se världsvana ut. 

I love Taipei (dag 15 och 16)

Sedan resan startade har vi sagt att svaren på allt vi söker finns i Taiwan. Maten, massagen, löparskor, livemusik, blåtandshögtalare osv. So far check på de två första. Skillnaden mellan Shanghai och Taipei är enorm och det är en ren fröjd att vara här. Vi har haft två maxade dygn med fantastisk mat i form av street food, bubble tea, dim sum och dumplings, glidit omkring i staden och kollat på stora byggnader som Taipei 101, tempel och memorial hall samt lyxat med massage och varma källor.

Det är molnigt och 15-20 grader, när vi ser förvirrade ut frågor folk om vi vill ha hjälp, vi bor supercentralt (i ett ofräscht airbnb-rum för 350 kr/natten) och vi börjar komma in bra i resmode. Jag är fortfarande lite förkyld så kommer inte kunna plocka Taipei som stad jag sprungit i men har gjort mina första 20 armhävningar på raken någonsin. Försöker hålla mig lite ajour med asyldebatten och samtalen kring män som tar sig friheter på kvinnor, inte helt lätt att hänga med eller vara upprörd på distans. Har påbörjat nån typ av bucketlist för livet efter trettio (som börjar om fyra veckor) och inspel på vad den ska innehålla mottages tacksamt. IMG_2742Liten kollar upp på stor. 2004 var detta världens högsta byggnad.IMG_2669Käkade en Michelin-stjärne-lunch på Din Tia Fung för 250 kronor tillsammans. Dim sums och dumplings, alltså stekta eller ångkokta knyten med grönsaker eller kött i. To die for!!image1Här görs det dim sums på löpande band, knytena vägs på våg för att de ska vara exakt lika stora. IMG_2678Vandrande omkring i Chiang Kai-Shek Memorial Hall och dess trädgård och kollade in pampiga byggnader…IMG_2683…samt lyckades pricka in ännu ett vaktbyte. När det finns lika många avbilder på kvinnor som på män i den här storleken skulle jag gissa att världen är hyfsat jämställd. IMG_2706Besökte Shilins night market och där sprudlade det av lotterier och tävlingar. Som till exempel fiskdamm. IMG_2741Klassisk pekmetod för val av middag hos ett av alla street-food-stånd. Denna gubbe var söt och snäll!IMG_2710Beitous hot springs. Sex poler i varierande temperatur, från kall till +45 grader. Vi satt mest i mellanvarm, det var skönast, den varmaste kom vi aldrig i. Bland taiwaneserna finns några riktiga hard-core-badare. Vi betalade 10 kr var för att gå in!

IMG_2721Gick förbi Thermal Valley och tittade ned i det gröna äggmök-vattnet som var så varmt att det ångade. Fick en puss av den bästa jag vet!