Se mig besegrad

Jag är världens starkaste tjej. Klarar allt. Har nästan aldrig gett upp något under mina 28 år. Biter ihop. Levererar. Gör det jag tagit på mig. Det är min bild av mig själv. Oftast är det sant men inte alltid och det kräver långa förhandlingar för att jag ska ge mig själv utrymme att vara något annat.

Efter en lång inre dialog med mig själv på Tvärbanan från Sickla (där B bor) i morse valde jag att åka förbi hållplatsen Stora Essingen (mitt jobb) och fortsätta hem till Alvik iställetJag har varit krasslig sen i slutet av november, inte blivit däckad, inte blivit frisk. En galen arbetsvecka inkl feber en natt behövde mer än en ledig söndag för få min kropp tillbaka på banan. Nu är det dags att master-kurera mig så ikväll har jag avbokat min backstreet boys-förkväll med Nathalie (min röst behöver vila, inte öva på BSB-låtar) och ställt in jobb på söndag vilket ger mig två sovmornar på rad vilket jag inte haft på tre veckor. 

Ingen tackar en för att en bränner ut sig. Mitt jobb är inget sprinterlopp. Jag måste bygga ett hållbart engagemang. Världen går inte under för att tre möten får skjutas fram eller ställas in. Allt det där vet jag och ändå är det så svårt att praktisera det i vardagen.

Men idag gör jag det. Citron/ingefärste, soffläge, hålla klaffen, sova middag om jag känner för det. Utöver detta så är det läge att älska mig själv som jag älskar min bästa vän.

 

Annonser

2 thoughts on “Se mig besegrad

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s