Mitt avslutningstal på UNF:s kongress 2013

Det fanns många vi ville avtacka jag och Vidar, inte minst vår förbundsstyrelse och varandra. Jag hade lyxen att kunna få nästan hela mitt tacktal inspelat i en bra film och här finns även hela tacktalet ned skrivet.

Känslomässigt var det blandat att stå på scenen. Otroligt stolt över alla ledamöter i styrelsen. Fint att få göra en riktigt värdig avslutning och tacka dem ordentligt för all tid de lagt på UNF. Så kom vi till mitt tacktal och det blev så bra och fint som jag hade hoppats på. Känslorna var närvarande, personer i publiken grät och jag var tårögd.

Ville vara kaxig och komma ihåg alla namn på personerna som suttit i förbundsstyrelserna genom åren och vägrade kolla ned i papprena vilket gjorde jag  missade Karin, Sergio, Sanna, Salam och Simon. Pinsamt! Tyvärr tog minneskortet i kameran slut när det är dags för mig att tacka medlemmarna men som tur är finns det mesta i skrift och med dem jag var där så finns stunden i våra minnen.

Tacktal UNF:s kongress 2013 i Borås
Sex år, 13 000 timmar och oändlig, gränslös kärlek. Det är svårt att sammanfatta i ett avslutande tacktal.

I mitt ledarskap har alltid andras ledarskap i stått i fokus. Personer jag sett upp till, velat vara som och blivit inspirerande av. Medlemmar jag sett potential i, trott på, stöttat och peppat i deras eget ledarskap.

Ni vet att det handlar om att bekräfta varandra, bjuda in och ställa alla de där frågorna. Jag har fått hundratals frågor genom åren och det är jag evigt tacksamma för. Under hela kongressveckan och för all framtid så vet ni vad ni ska göra, fråga fler.

Jag vill spegla mitt ledarskap i det som alla gjort för mig och därför vill jag tacka några lite extra för de frågor jag fått och den bekräftelse de gett mig.

Jag vill börja med att tacka…

Min pappas ex som tog med honom till ett UNF-läger 1980 så han kunde träffa Mamma där. Resten är historia.
Janna Åström för att hon var en fantastisk junisledare på Alla-hjärtans-dag-lägren som jag åkte på när jag var liten
Anna-Karin Nilsson för att hon klappade händerna när jag var junis och uppträdde på UNF:s DÅM med space invaders-låten
Linnea Manzanares för att hon alltid varit en förebild och fått mig att vilja vara som henne i allt hon gör. Inspirerande, inkluderande och påläst i våra frågor
Robert P Kaskas för att han tålmodigt förklarade för mig att livet blir lättare att hantera när man blir äldre när jag var i Uganda och var ett tonårigt nervvrak med för mycket hormoner
Robert Damberg för att han aldrig gjorde sig själv till något större bara för att han var ordförande när jag ex fikade med honom trots att jag bara var en ynka medlem.
Ola Österlund för att han peppade mig att fortsätta vara medlem när alkoholnormen jagade mig som en drake när 4 av 5 vänner sa att livet blir såååå mycket roligare när en dricker alkohol.
Salam Kaskas för att hon på vårt första utvecklingssamtal när jag satt i FS sa att hon ville se mer av mig. Jag var skräckslagen och förstod inte hur jag skulle kunna ta mer plats, driva fler frågor och utmana mig själv mer.
Sergio Manzanares för att han på Summercamp 2008, när jag varit ledamot i FS ett år, sa till mig att jag borde sitta i ett ordförandepar under kommande mandatperiod.
Jonas Lundqvist för att han stöttade mig mina två år som vice ordförande på ett sätt som ingen annan människa har gjort.
Nina Svensson för att hon fick mig att inse att media och poltik är roligt under vit jul 2009.
Vidar Aronsson för att han ständigt pressat mig och bett mig göra saker jag själv inte trodde att jag skulle klara av
Elin Lundgren, Lina Staav, Ellinor Eriksson för att ni alltid trott på feministiskt ledarskap och givit mig goda råd i svåra situationer
Alla mina distrikt som jag varit fadder för genom tiderna. Tack för att jag fått utöva ledarskap på er och därmed utvecklas som ledare
De tre förbundsstyrelserna som jag suttit i och alla de individer som gjort FS-perioderna till mina roligaste UNF-år
Adrian, Ahmed, Eric

Jonas, Jon-Erik, Jennifer
Karin
Lisa, Lina, Linda, Lovisa,
Mi, Maik, Malin, Mårten
Oskar, Robert, Rasmus
Sergio, Salam, Sanna, Simon
Therese och Vidar
Sist men inte minst vill jag ju såklart tacka alla er medlemmar. Tack för all energi ni gett mig varje gång jag träffat er, för att ni genom ert medlemskap gör varje minut som jag lagt på UNF meningsfull och för alla komplimanger, beröm och pepp som ni gett mig. Tack för all den tid vi lagt tillsammans för att skapa en demokratisk och solidarisk värld fri från droger.
Tack för att ni är dom ni är, för att ni har hjärtan av guld och vilja av stål att förändra den här världen. Det må vara klyschigt men utan er spelar inte jag och mitt ledarskap någon roll.
Tack för sex år, 13 000 timmar och oändlig, gränslös kärlek.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s